shadow

Nya importer till Sverige

Faijinne eller Jeanie, the Djinn

Det här är berättelsen om en roadtrip utan like. Och inte om en valp, utan fyra. Inte om en biltur till södra Sverige utan en låång resa till centrala Tyskland och tillbaka efter det som är varje uppfödares dröm; En ny tik, ett nytt litet liv och med det alla de drömmar och förväntningar som nu skall bli verklighet…

Hösten 2015 väntades en alldeles extraordinär kull hos kennel Nuri al Baida i Wiehl utanför Köln i Tyskland. Europamästaren i Lure Coursing 2013 Chanua Nuri al Baida seminerades med sperma från en hane som varit död i tiotalet år: Storvinnaren Ussamal Nuri al Baida.

Det här ville man ju gärna vara med om och bara en tik var aktuellt för mig. Jag har köpt tik därifrån förut så jag fick svaret att det skulle gå bra. Men jag var inte först, så när valparna väl var födda så var de två tikarna som föddes, redan tingade. Är det inte typiskt?!
tillieville_1

Nå efter ett tag så hörde uppfödaren av sig och sa att jag skulle få min tik! Jag kunde inte tro mina öron, vad har nu hänt? Det visade sig att de som bokat henne fått veta att jag också ville ha henne och bestämt sig för att ta en hane i stället, min lycka! Stort tack till Ullis och Helen! Där hade vi –ovetande om varandra- tingat valp i samma kull!

Dagarna efter trettonhelgen gav vi oss iväg, Ullis och jag. Det blev en ganska tuff resa eftersom vi inte kunde vara borta så länge. Jag startade på morgonen och plockade upp Ullis efter lunch. Dagen gick i ett huj, mycket tack vare hennes supergoda mackor till fikarasten. Framåt kvällen kom vi till Hotell Helene där vi fick middag, hundpussar och en säng att sova i. Sådana här gånger är det bra att ha lite spridning på sina vänner så det liksom blir lagom etapper.
tillieville_3

När nästa morgon grydde satte vi av igen. På grund av dåligt vägval tog det extra lång tid genom Danmark, vädret i Tyskland var heller ingen höjdare, så vi blev sena till Wiehl. Inte blev det väl skojigare av att jag blev fotograferad av en fartkamera vid ett tyskt vägbygge. Inget valpgull vid framkomsten alltså, bara att gå och sova för att hämta krafter till återresan.

Det blev en förmiddag med Liz och alla valparna. De var fyra kvar och alla skulle följa med oss, åtminstone en bit. De skötte sig utmärkt och det gjorde även chauffören denna gång så vid midnatt nådde vi målet och fick vi göra kväll. Nästa dagsresa var det bara att stå på hemåt och efter fyra dagar bakom ratten och nästan 400 mil så var jag rätt nöjd, stoppade valpen under täcket och så sov vi gott.
tillieville_2

Lilla Jeanie, är egentligen döpt efter en sägen som i en engelsk sångtext kallas ”Genie in a bottle”, det är alltså ’anden i flaskan’. Ni vet, den som man gnider lite så kommer en ande att uppfylla alla ens önskningar? Vore inte det toppen med en sådan sloughi? Och den här gången ska jag göra allting rätt och hon kommer att bli en mönsterhund, det är min absoluta övertygelse. Visst har jag viss självinsikt och inser kanske att jag får möta upp med mina förväntningar på rätt nivå…

Hon är en sådan rar liten personlighet så, så här långt verkar det i alla fall gå min väg. Hon är bara 4 mån och ligger ännu så länge bara i startgroparna för vårt liv tillsammans. Med de djupaste mörkaste ögon jag sett och alldeles för stora tassar kommer hon slå världen med häpnad, jag är redan slagen och kommer kanske skämma bort den här också till slut. Men det känns verkligen som att det var meningen att hon skulle komma hit till oss.tillieville_4
Ingela Näslund